Finansinspektionen vill skrota högräntekonton

Om du vill spara pengar på ett vanligt sparkonto har du idag två alternativ, nämligen sparkonton med insättningsgaranti samt så kallade inlåningskonton. Sistnämnda kan erbjuda betydligt högre räntor, ända upp till 10%, men samtidigt löper du som sparare risken att förlora hela det insatta beloppet vid inlåningsbolagets konkurs. Finansinspektionen kräver nu att denna typ av inlåning ses över och eventuellt skrotas.

Registrering men inte tillsyn

Alla bolag som bedriver finansiell verksamhet måste idag registreras hos Finansinspektionen. Ett så kallat inlåningsbolag behöver dock inte stå under myndighetens tillsyn och det gör att möjligheterna att via beslut och andra åtgärder påverka dessa bolag blir obefintlig. Det menar Finansinspektionen, genom avdelningschef Lars Malmström, är en stor brist och ett potentiellt betydande problem. Myndigheten påtalar att denna brist gör att konsumentskyddet blir lidande när det gäller både information om själva produkten och riskerna för den som lånar ut sina pengar. Framför allt menar man att långivarna har mycket begränsade möjligheter att undersöka inlåningsbolagens ekonomi för att på så sätt få en bra bild av risken i sparandet.

Det Finansinspektionen önskar är att inlåningsbolag ställs under myndighetens tillsyn så att bolagen kan genomlysas och att åtgärder kan vidtas om saker och ting inte går rätt till. Man vill i största mån undvika de tidigare haverier, till exempel Fundior, som har lett till stora förluster för många privatpersoner. Huruvida myndigheten får gehör för sina önskemål är dock en fråga som inte går att besvara i dagsläget.

Gränsen går vid 1%

Om du snabbt vill kunna skilja långivare som har insättningsgaranti från inlåningsbolag behöver du bara jämföra räntor. De långivare som erbjuder räntor som understiger 1% är med största sannolikhet sådana som är anslutna till Riksgäldens insättningsgaranti medan de som erbjuder högre räntor än så inte erbjuder detta skydd. Anledningarna till de ofta mycket stora skillnaderna är dels att det kostar en del att vara med i insättningsgarantin, dels att regelverket kring hur inlåning till dessa aktörer får ske är ganska snävt.

Vågar man spara hos inlåningsföretag?

Om du sätter in pengar hos ett inlåningsbolag får du en hög ränta på dina sparpengar. Du är dock begränsad till att spara 50 000 kr och om bolaget skulle gå i konkurs kan du räkna med att pengarna går helt förlorade. Frågan är då om man ska våga spara hos dessa aktörer?

Att du har begränsad insyn i bolagens ekonomi (du kan dock använda tjänsten Allabolag.se för att få en översikt) innebär automatiskt en ökad risk. En konkurs kan uppstå ganska plötsligt och då står du där tomhänt. Samtidigt sker konkurser endast mycket sällan i denna typ av bolag. De senaste åren är det bara Fundior (som egentligen ombildades), Lärarnas inköpscentral och TrustBuddy som har ställt in betalningarna.

De större aktörerna inom inlåning utan insättningsgaranti idag har en omfattande verksamhet inom utlåning till privatpersoner och företag, och några driver via dotterbolag välkända och stadigt växande varumärken inom privatlån och snabblån. Lönsamheten är i regel god, vilket innebär att bolagen står stadigt.

Funderar du på att slopa nollräntekontot hos din bank eller flytta över pengar från nischbanker som bara ger några tiondelar av en procentenhet i ränta ska du vara medveten om riskerna. Du kan få en betydligt högre ränta, men den kommer också med en betydligt högre risk.