Obundet betyder inte fria uttag
När storbankerna envisas med att inte erbjuda någon ränta på sina sparkonton är det många nischbanker som ser ett tillfälle att attrahera sparare som vill kunna få åtminstone viss avkastning på exempelvis ett buffertsparande. Det finns idag ett tjugotal nischbanker som erbjuder rörliga sparkonton med räntor på upp emot 1%.
Om du väljer en sådan aktör är det viktigt att du undersöker hur bankens policy kring fria uttag ser ut. Det är nämligen flera nischbanker som tillåter endast ett par kostnadsfria uttag per år. För ytterligare uttag debiteras avgifter, detta trots att sparkontot marknadsförs som obundet. I genomsnitt är de två första uttagen kostnadsfria medan du från och med det tredje uttaget får betala 1% av det belopp som tas ut.
Hur ser ditt sparande ut?
Om du vill spara på ett sparkonto som komplettering till annat sparande och investeringar i exempelvis aktier och fonder behöver du förmodligen inte göra särskilt många uttag per år, om ens något. Det blir då antagligen mindre intressant om uttagsavgifter debiteras eller inte.
Om du istället använder ett sparkonto för buffertsparande blir frågan om hur många uttag som kan göras årligen utan att avgifter debiteras desto viktigare. En buffert ska ju kunna tas i anspråk när som helst för att du ska kunna möta ett underskott i hushållskassan. Att då behöva betala en avgift för att ta ut dina egna pengar till ditt privatkonto gör inte bara att du förlorar pengar, det kan också upplevas som minst sagt irriterande. Letar du efter en aktör som kan erbjuda dig ränta på ett buffertkonto är det klokt att du verkligen lusläser villkoren i detalj för att se precis vad som gäller.
Tillhör du skaran som vill diversifiera ditt sparande och dina investeringar kan du, istället för att sätta in pengarna på ett obundet konto, fundera på att öppna bundna konton på 1, 2 eller fler år. Du får då en högre ränta på ditt sparkapital.
Konsumentverket visar skepsis mot marknadsföringen
Konsumentverket har inte gjort någon granskning av marknadsföringen kring ”rörliga sparkonton med uttagsavgifter”, men i en kommentar till Svenska Dagbladet meddelar Otto Johansson Hansson, som är jurist på myndigheten, att marknadsföringen inte verkar spegla själva produkten fullt ut. Han menar samtidigt att det inte finns någon klar definition kring hur begreppet ”ingen bindningstid” ska tolkas.