Räntor

Det är svårt att göra snabba klipp på räntor, oavsett det gäller inlåningskonton som löper med ränta eller räntepapper. Precis såsom gäller för andra värdepapper, såsom aktier och obligationer, går det emellertid att investera i ränteprodukter med hävstång för chans på högre avkastning. På den här sidan kan du läsa mer om att investera i räntepapper. För varje alternativ skriver vi hur riskfylld placeringen är. Ju mer riskfylld, desto större möjlighet har du att tjäna snabba pengar. Samtidigt innebär risken också att du snabbare kan förlora pengar.

Sparkonto

Ett sparkonto är ett inlåningskonto för vilket ränta räknas på behållningen på kontot. Alla som är minst 16 år kan öppna sparkonton hos såväl affärsbanker som nischbanker och kreditmarknadsbolag. Räntan är idag extremt låg på grund av riksbankens extremt låga reporänta. Vissa nischbanker kan erbjuda upp till 1% på rörliga konton och något mer på bundna konton.

Risk: I princip obefintlig. Risken ligger i att banken ställer in betalningarna. Uppgår behållningen på kontot till maximalt 950 000 kr betalar dock staten ut pengarna i enlighet med insättningsgarantin.

Avkastning: Mycket låg. Inlåningsräntorna följer riksbankernas reporäntor med ett mindre påslag. För högre ränta finns möjlighet att vända sig till de nischbanker som inte är anslutna till insättningsgarantin.

Räntebevis

Räntebevis är värdepapper som ges ut av banker för att finansiera lån till bolag. Banken utfärdar räntebevis som privatpersoner kan köpa på samma sätt som aktier och fonder. Priset på beviset kan därför vara både lägre och högre än det ursprungliga. Ränta betalas ut i kuponger normalt kvartalsvis och när löptiden är till ända återbetalas det nominella beloppet.

Risk: Risken i denna investering ligger i att bolaget eller utfärdande bank inte kan betala ränta och/eller det ursprungliga värdet av beviset. Räntesatsen speglar risken, så ett bevis med hög ränta är mer riskfylld än ett med låg ränta.

Avkastning: Det är bolagets ekonomiska ställning som avgör vad avkastningen blir. Normalt ligger räntan i intervallet 1-8%.

Räntefonder

Det finns i korthet tre typer av räntefonder, nämligen korta respektive långa samt företagsobligationsfonder. Det som skiljer de två förstnämnda åt är räntebindningstiden på de värdepapper som ingår. En korträntefond innehåller räntepapper med en löptid upp till ett år medan långa fonder kan fokusera på löptider på upp till tio år. För företagsobligationer gäller normalt ett mellanting.

Långa räntefonder ger över tid en betydligt högre avkastning än korta diton. Företagsobligationsfonder kan ge en ännu högre avkastning än långa fonder. Viktigt att komma ihåg är att det finns en korrelation mellan långa räntor och förändringar i riksbankernas styrräntor. Om styrräntan går upp kommer de långa fonderna att tappa i värde och vice versa om den sjunker.

Risk: Det finns en tydlig marknadsrisk i investeringar i räntefonder. För företagsobligationsfonder finns också bolagsspecifika risker. Riskerna är dock betydligt lägre än vad som gäller för exempelvis aktiefonder.

Avkastning: Korta fonder har de senaste tio åren i snitt avkastat omkring 2% per år. Fonderna med ett längre perspektiv har avkastat omkring 5% i snitt per år under samma tid. För företagsobligationer går det inte att ge någon exakt siffra.

Strukturerade produkter och hävstångsprodukter

Räntor kan ingå i diverse strukturerade produkter och hävstångsprodukter (certifikat, futures, med mera). Strukturerade produkter är i mångt och mycket på väg ut, så utbudet är magert. Utbudet är desto större vad gäller hävstångsprodukter. Om du vill utforska sistnämnda rekommenderar vi att du gör hemläxan ordentligt innan du börjar handla. Riskerna är mycket stora med denna typ av finansiella produkter.